idag.

jag såg dig.

ca ett år efter att jag gjorde slut med dig

seriöst.

det KÄNDES!

du fattar inte, och kommer aldrig förstå hur svårt det är att kunna se dig.

varför?!

för att du lämnade spår.

du lämnade jobbiga ärr efter dig

sånt som jag fortfarande får ta itu med, än idag.

jag går fortfarande igenom en process. 

det är fan inte allt för lätt ska jag säga.

det att jag såg dig idag snurrade ihop min värld

varför?

inte för att jag tänker på dig!

men för att försöka bli hel igen

seriöst

det är svårt

varje dag är en fight för mig

skolan och min fritid

du sa alltid att jag aldrig nånsin kom att bli socionom. jag skulle aldrig nånsin klara det

detta sa du med svarta ögon.

du skrek. kallade mig saker också. 

jag var allt i dina ögon, alla negativa grejer. jag vet inte vad du inte kallade mig. 

du drog ner mig totalt

och än idag, även om vi inte är ihop längre.. så fightas jag med dom här orden som du inprintade i mitt huvud

DET ÄR SÅ JÄVLA JOBBIGT OCH SÅ JÄVLA SVÅRT. DU KOMMER ALDRIG FATTA DET!!!!!

varför?

för att du förmodligen hade dina bekymmer med, och valde att sänka mig, pga din självkänsla som du knappt hade nåt utav.

jävla idiot.. 

jag hatar dig för allt det du gjorde mot mig, som jag än idag för kämpa emot.

DU FATTAR INTE HUR JÄVLA JOBBIGT DET ÄR!!!

varje gång som du skrev på mig, kallade mig saker, slogs, och med dina svarta ögon.

fyfan :(((